Främlingars Fotografier

Utdrag ur en konversation från en pub på Brick Lane, östra London.

Han: - Jiises baby, det var en väldans massa frågor! Jag har inte hört dig prata så här mycket förr.

Hon: - Det är för att du inte känner mig. Jag är nyfiken av naturen och slutar aldrig. Vänta tills du ser mig berusad.

Han: - Haha, jag är inte säker på att vi kan tillåta oss såna excesser idag, kan vi?

Hon: - Nej egentligen inte, jag hade en hård helg. Hade vi sprungit in i varandra hade du märkt hur det är när jag är full. Jag var helt smashad både fredagen och lördagen.

Han: - Hur det är med frågorna menar du? Well, jag skulle ljuga om jag sa att min helg var lättare. Jag var klädd för att besvara frågor, men dom jag fick i helgen var inte alls lika intressanta som dina. Plus att det är lättare att tänka klart över en Guinness på puben än på ett flatparty med 50 pers...

Han reser sig och går på toaletten. När han kommer tillbaka talar hon med en man i 50-års-åldern. Hon nickar med ett leende åt mannen och går sen och sätter sig igen.

Hon: - Mannen där borta vill visst ta en bild på oss tillsammans. Han säger att han gillar hur ljuset faller på min klänning här i hörnet, och han säger att han gillar din stil. Han är visst en pensionerad målare som roar sig med att ta bilder på folk på stan.

Han: - Vi kan väl inte säga nej till konsten, kan vi baby?

Hon: - Självklart inte. Speciellt inte eftersom jag just berättade för honom att jag ska fotografera dig imorron, främling.

Mannen kommer fram till bordet och börjar justera inställningarna på sin kamera.

- Put that pint of Guinness in front of you, mate. And look at each other like you're talking.

Mannen börjar ta bilder.

Hon: - Jag visste inte att du orsakade sån uppståndelse när du går ut.

Han: - Sluta smickras milady, vi vet båda två att det är din skönhet han vill fånga. Jag själv är bara en Guinness på ett bord. Lika svart till sinnet och med samma vita krage. Jag är bara med för att framställa dig ännu bättre.

Hon: - Du kan verkligen snacka du, sailor. Hade jag inte vetat bättre hade jag nästan trott att du var en riktig gentleman i den där fina kostymen.

Han: - Höll jag inte upp dörren nog åt dig när vi gick in?

Hon: - Du höll till och med ut stolen för mig.

Han: - Och som den gentleman jag är tänker jag inte heller dra fördel av tillfället och kyssa dig.