15 minutes of fame

Klockan är kvart i tolv. Jag hade alarmet på tio, snoozade en gång och sen somnade jag tydligen om. Vaknade för en liten stund sen och slängde upp laptopen på magen. Har haft flera drömmar, vissa behagliga, andra obehagliga. Varför drömmer jag ofta att jag tatuerar mig? Visst har funderingarna funnits där många gånger, men jag har ju bestämt mig för att jag inte ska ha något bläck på kroppen. Klaviaturer, gitarrer, rosor, flickor, det är inte mycket jag inte drömt att jag tatuerat nu.

Visst, jag strängade om Telecastern igår, men för det behöver jag väl inte drömma att jag tatuerar in den? Och visst köpte jag en blomma (en såndär man sätter på kavajen) till den mystiska dejten igår, men måste jag drömma att jag går omkring i ett fält med röda rosor för det? Kyssas i all ära, det var fantastiskt kul och lite tonårsaktigt - men ett fält med röda rosor? C'mon.

Förutom att kyssas som två hungriga och upphetsade tonåringar så talade vi återigen om konst och konstuppfattning. Jag har lagt ner ganska mycket tid på att tänka över ämnet den senaste tiden, och jag tänker speciellt på hur framtiden ser ut för musik som konstform. Nog för att jag inte sysslar med "konstmusik" (ni vet, specialprogrammerade blip-blip-synthar och oljud) men det gjorde väl knappast Mozart heller.

Jag har aldrig blivit upprörd över nedladdning, för musik som fysisk produkt har ju bara existerat en kort stund, och det verkar som att det är över nu. Kanske lika så gott förresten, uppfattningen om musik och vem den tillhör förändras hela tiden och det känns i alla fall för mig som att covers, stölder, samplingar, låneljud (nytt ord?) blir mer accepterat allteftersom. Jag tycker mest att det är spännande att se hur artister, låtskrivare osv kommer att få betalt för sin musik, och jag tror faktiskt att det i många fall kommer att gynna oss. För när man tänker efter så finns det distributionskanaler nu som man inte ens kunde drömma om förut.

Detta möjliggör ju helt andra infallsvinklar, och jag tror att perspektiven på vad som blir "produkten" kommer att ändras drastiskt. Jag läste i en filmblogg jag ibland kollar in (hotellfrukost.se) om extramaterial till filmer, och om att filmmakarna sakta men säkert lägger ner mer energi på att locka köpare "bakvägen". Jag tror att musiken kommer att gå lite samma väg.

Mer om detta senare, nu har klockan slagit tolv och jag ska äta frukost innan repet. Titta vad mycket jag hann skriva och tänka på femton minuter. Eller fan, nu slog klockan 12:01. Andy Warlhol får ursäkta att jag överskred min gräns...